.png){kind=logo}
Under sensommaren träffade vi Laila Reppen, arkitekt och författare och en av våra Open House Stockholm-ambassadörer. Samtalet hölls på vackra Fåfängan med blicken över Stockholm, närmast bestämt Beckholmen.
Det blev tydligt hur många spännande platser som finns i Stockholm, vissa av dem i det dolda, vissa av dem mer välkända. Utbudet är enormt, det finns så mycket man kan upptäcka när man tittar sig omkring i staden.
Innan samtalet med Laila har vi suttit med referensgruppen och filat på de sista detaljerna om vilka spännande byggnader och platser som ska bli en del av årets festivalprogram. I referensgruppen finns arkitekter, sakkunniga och andra entusiaster som alla har en sak gemensamt – nämligen att de engagerar sig i att tillgängliggöra Stockholms pärlor för den nyfikna allmänheten. Precis som Laila särskilt lyfter fram, är det fina med Open House-konceptet att man får se, lära och förstå.
En dialog mellan experter och allmänheten
I skolan fick vi lära oss om att främja dialogen mellan arkitekter och allmänheten, berättar Laila. Alla möten som blir av där dessa grupper möts är positiva.
Samtalen mellan arkitekter, byggare, landskapsarkitekter med flera och de som lever och verkar i staden, de som ska använda lokalerna, är viktiga. Genom de mänskliga mötena som skapas genom Open House uppstår ett utbyte, inte bara för besökare utan också för de som driver verksamheten. Här delas feedbacken, berättar Laila.
Arkitektur som en spegel av tiden
Att Open House-konceptet har en viktig betydelse råder det ingen tvekan om. Och Laila lyfter särskilt möjligheten för allmänheten till ökad förståelse för den byggda miljön, vilket per automatik uppstår när man får komma in i husen och inte bara ser fasaderna.
- Arkitekturen är mycket mer än det offentliga rummets tapet och att få komma in och få tillgång till byggnadernas interiörer är viktigt för att förstå de offentliga rummen, exteriören och sammanhanget bättre och kunna ge feedback till de som visar upp, menar Laila.
Vi frågade Laila om den största missuppfattningen kopplat tillarkitektur och stadsplanering och hon berättar om sina erfarenheter kring kritik kopplad till byggnader och platser.
- När vi kritiserar bör vi fundera över i vilken situation bebyggelsen har tillkommit. Hur såg frågan ut? Vilka problem fanns att lösa och vilka tekniska, ekonomiska och sociala aspekter behövde vi ta hänsyn till? Blev frågan löst? Till exempel på 1920-talets och 1960-talets bebyggelse då vi byggde mycket likartat – men löste bostadsbristen.
Sista frågan handlade om hur arkitekter kan inspireras av staden historia när nya byggnader utformas. Här belyser Laila att det är viktigt att förhålla sig medvetet till omgivningen och att husen ska planeras och formges i relation till platsen de ska stå på. Enligt Laila bygger vi idag lite väl högt och med relativt mörka gårdar. Ömsesidig glädje och nytta bör vara fokus för att uppnå balans i staden.
Laila avslutar med ett medskick: ”Välkommen på Open House – ta med en kompis eller hitta en ny!”
Text: Joanna Messmer